”It is not an equivalent school because teachers interpret the syllabus differently” -Teachers comprehension of assessment in music in grade 4-6.

Syftet med studien är att undersöka musiklärares resonemang kring bedömning i musik i årskurs 4–6 för att få mer kunskap om vad de anser vara viktigt att undervisa om i musik och vad de anser om bedömning av elevers kunskaper och musikaliska uttryck. I bakgrunden presenteras styrdokumenten för årskurs 4–6 i musik och de olika delarna lärarna har att förhålla sig till i sin bedömning. Sedan presenteras forskning och begrepp som är relaterat till bedömning. Vidare presenteras forskning och begrepp relaterat till bedömning, sedan presenteras metoder, verktyg samt tillvägagångsätt för bedömning. Forskningsmetoden som valts är den kvalitativa intervjun. Intervjuerna har gjort med fem nuvarande aktiva musiklärare i årskurs 4–6. Intervjuerna bearbetades, transkriberades samt analyserades. Resultatet visar deras utsagor och svar. Studien har det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. I resultatet beskrivs de intervjuade lärares olika syn på bedömning, bedömningsmetoder samt vilken betydelse styrdokumenten har för bedömning. Samtliga lärare beskriver svårigheter att tolka Lgr11 och att det är svårt att bedöma elever utifrån kursplanens kunskapskrav. Några verktyg som lärarna använder sig av är matriser, observationer, framföranden, enstaka prov och inlämningar. Lärarnas resonemang kring formativ och summativ bedömning visar att de främst använder en formativ bedömning, men vissa lärare menar att bedömningen blir summativ eftersom det är produkten som bedöms i slutändan. I diskussionen diskuteras lärarnas syn på bedömning, kunskaper, det musikaliska uttrycket samt om de anser att betyg främjar elevernas lärande eller inte. Här diskuteras att lärares uppfattningar om vad som är viktiga kvaliteter ofta skiljer sig från det styrdokumenten uttrycker som kvaliteter. Lärarna ger uttryck för att ett konstnärligt uttryck inte ska bedömas, utan menar att spelglädje och improvisation är viktigare kvaliteter i årskurs 4–6, vilket inte lyfts i styrdokumenten